Jag har nu tagit mig för att jobba i Norge en hel del. Jag som utomstående svensk kan därför trivsamt titta på de skillnader detta norska landskap har i jämförelse med Sverige. Det är intressant att titta på hur vårt grannland i språk och i kulltur väljer andra vägar att upprätthålla vardagen.

Jag spinner här vidare på alla de olikheter jag kan komma på,
en del irriterande och en del där jag inte har någon vidare synpunkt.

För det första.
Luncherna
I Norge väljer de att inte äta varm mat till lunch, utan i allmänhet kall sådan, oftast rör det sig om bröd med "syltetöy" på. kolhydratrikt bröd, med massa socker, tänker jag först. Jag funderade på hur man tänker där, vill man bli fet? Sen började jag tänka vidare, att den varma stora portion mat vi i Sverige häver i oss å andra sidan kanske ofta motsvarar någorlunda lika mycket mängd kolhydrat, eller å andra sidan kalorier, så pass att det jämnar ut sig. Jag kan däremot inte låta bli att vidare fundera på om inte en stor portion riktig mat håller en alert och mätt under en längre tid.

För det andra
Brödet.

och här kommer vi väl till en av de detaljer som främst gör mig något upprörd. Brödet är alltid odelat i affären. Istället har de en maskin som man kan lägga brödet i, den börjar att mullra och vips så har man fått ett delat bröd framför näsan. Tjockleken får man inte välja själv, och de små kanterna på sidorna kan man slänga i en sopkorg bredvid. Ytterligare en detalj är att brödet snabbt blir väldigt torrt om det håller sig framme. På den punkten vidhåller jag mig att det från min sida kan röra sig om okunskap i vad gäller omslutningen. Men det tål att sägas att det inte rör sig om några limpor här, utan färskt mjukt bröd, som verkar uppskatta att torkna.

Starka alkoholvaror i butiken, men bara till 20
Okej, med handen på hjärtat är detta egentligen inget som stör mig, tvärtom i min egoistiska bubbla är det trevligt att kunna gå till närmsta butik när törsten efter en starköl är som störst. Men i detta avseende kanske jag blundar för det folk där idén om detta kan skada och så vidare. Det är dock inget jag reflekterat i allt för mycket.
En grej som för den egoistiska kan vara till en nackdel, blir dock däremot att de stänker försäljningen klockan 20. Varför det är så har jag inte den blekaste koll på.

Midsommarafton
Glöm det där med snapsen, den upp och nedvända gräsbeprydda snopp-symboliken att dansa små grodorna runt, hylla fruktbarheten, sommaren och såklart, på svensk sedvanlig manér få till en rejäl fylla.
Jag var i Norge under den period vi i Sverige firade midsommar. Då visade det sig att firandet var dagen efter, och att det egentligen nästan inte alls existerade. De "bränner bål" som de säger, någon form av sista April-variant för dem, fast på förstå midsommardagen, ja, du hörde rätt. Här är midsommar en hel vecka.
En norsk kollega på ett jobb berättade vid ett tillfälle att hon åkt till Sverige för att kampa under midsommar och blev så brydd över att allt var stängt.

17:e Maj
Har jag egentligen ingen erfarenhet av överhuvudtaget. Däremot kan jag informera er om att detta är deras nationaldag och att det i förhållande till den svenska inte bara firas, utan också firas ordentligt jäkla rejält också. I min sfär känns det som att vi i Sverige egentligen borde ha vår nationaldag på midsommar. För om man tänker efter, vad består egentligen midsommaren av. Jo, en massa flaggor, den typiska sillen, och nationaldrycken kryddad brännvin och massa berusande. Vad kan bli mer svenskt. Vi har dock bara lagt den på en annan dag än nationaldagen. Men egentligen, vi får ju fler anledningar att vara ledig, och kanske ta oss ett järn såklart!

Lönerna
Jag VET att norska löner överlag är bättre än på nästan alla håll i Sverige på motsvarande yrkesgrupp. Jag kan däremot mest nyanserat, och med bäst inblick tala om undersköterskelönerna eller lönerna som "hjelpepleier, eller helsefagarbeider" som de säger här.
Vad jag har förstått genom att fråga en och en annan norsk undersköterska, är att de tycks vara nöjda med lönen. NÖJDA! Du hörde helt rätt. En svensk undersköterska som är nöjd med lönen, är ju som bekant någon man skulle kunna placera på zoo bara för att inrama hur speciell denne är, kanske täcker man också denne med lite ap-päls då man ändå håller på. För inte skulle man inom branchen i Sverige direkt kunna påstå att det rör sig om något annat än en ap-hjärna hos denne person.

Vården
Här är mitt säte, det jobb jag pysslat med, via bemanning, en företagsform som i Sverige knappt existerar för undersköterskor, hemma har vi ord som kontinuitet, något jag är osäker på finns i den norska ordlistan. I varje fall inte som en fackterm inom vård.
Här slussas folk in och ut på mängder av vårdplatser, visst det är inget fel på bemanningen på sina håll, inom äldre omsorgen i all sin ära, möjligtvis, med då det kommer till psykiatri så tenderar det att bli platt, naivt och pinsamt. Den stora nyckeln inom psykiatri stavas i min värld KONTINUITET, tillsammans med tålamod och förtroende. Vilket inte kan nås utan denna nyckel till grund.

Språket
haha. Språket ja. Det norska sättet att prata är snyggt och faktiskt väldigt intressant att jämnföra med det svenska. Iaktar man språket under en lång tid så börjar man fundera djupare på ordens kärna, deras betydelse. Ibland känns det som att Norge och Sverige ingår i någon stor ordkamp, i form av
"den som hittar bäst förklarande ord på denna grej, vinner"
Utan att gå in allt för djupt i detta så konstaterar jag bara att ja, då det gäller jordgubbar och syden så har Norge vunnit. Här kallar dem jordgubbar för jordbär, vilket såklart stämmer bättre överens med verkligheten. Om du hållit dig ifrån förbjudna preparat som gör det mesta möjligt förstås.
"Syden är ett uttryck på att resa utomlands söder ut, utanför norden, vad jag förstått. Intressant ord, som inte finns någon motsvarighet på i svenskan.

Gänget från Stockholm
Fr vänster: GunnBritt, Janne, Helena, Adam, Emma, Lenna, Emilia, Jan, Juri

En lördag, 21 Juli, cirka 17 grader varmt, partytält, och grillos i luften var förutsättningarna denna dag då 19 personer ur samma släkt äntligen lyckades tajma ihop lediga dagar att stöta ihop sina vägar på.

Det var dagen då det glada humöret stod i fokus, då god mat och dryck fyllde upp förutsättningarna och manade fram till spännande mingel, och för min del en möjlighet till att reda ut Släkten Söderbergs släktträd snäppet mer.

Detta var också dagen som gav förståelsen om att det trots ett gemensamt efternamn i skilda generationer, kan finnas spridda personligheter och yrkesval. Möjligen kan det tyckas vara självklart.

Men är ändå något som kan vara intressant att kunna bekräfta direkt erfaret ur livet.

Den största gemensamma nämnaren skulle i så fall må hända kunna vara omsorgen, där vi i sällskapet fann två sjuksköterskor och en undersköterska, med mig representerat.

Givetvis skulle också försöket till att motivera mig att skola upp mig och gradera mig till sjuksköterska göras av min gode faster Lena.

I gänget i övrigt, kunde man tillsammans med mig finna velande själar som inte riktigt visste vad de ville ge möjlighet för framtiden att kunna bjuda på, en patentföretagare, en lärare, en programerare, en maskiningengör, en båtbyggare, en biträdande kock och en pilot.

Med olika livsval stod vi nu ändå där som ett och delade det stora kollektiva leendet. Tillställningen blev otroligt lyckad vilket merparten av gästerna också uttryckte. Det fanns en del röster som sa att träffen borde bli en årlig tradition, och jag kan inte annat än hålla med.

Självklart var det också en hel del förberedande, planerande och jobb innan det där leendet kunde plockas fram. Mina bröder och min fader inhandlade det som skulle behövas i matväg. Jag och farsan köppte det som behövdes i alkoholväg. Medan broder Fredrik med sin Tova tog hand om maten och gjorde detta, i mitt och med fleras tycken, väldigt storartat, så tog jag hand om välkomstdrinkar i form av mojito som jag någon vecka tidigare tränat lite på.

Även en after dinner cocktail bjöds det på i form av en banana cow.

Stressen var lite påtaglig då det av olika anledningar blev ett sent drinkblandade för min egen del. Cirka 7-8 Mojitodrinkar gjordes. Men dessa blev bra, för ögat var de mycket snygga tycker jag, men kunde också leta fram en del kritik för en stark spritsmak.

Kritiken tar jag åt mig, och de 6 cl av romen Havana club kommer nog reduceras till 5 cl i mina nästkommande Mojitoblanndningar, så som jag faktiskt komponerade dem vid mitt första försök.

Tack för denna kväll samtliga, och kusin Jan, nu har jag koll på dig!

Men självklart även din flickvän och dina barn

Kusin Helena, faster Gunnbritt och Lena, deras respektive Juri, Janne.

och självklart, gode fader, mina bröder, morsan, och min brorsdotter.

Brödernas flickvänner Sussanne och Tova.

Tack återigen, och hoppas vi ses nästa år igen!     

  Detta är drinkensom har sin historia långt tillbaka till 1900-talets bygynnande sekel, där en vis Ernest Hemingway förmodas ha besökt baren La Bodeguita del Medio i Havanna och beställt en egenkomponerad favoritdrink han kallade Mojito. Drinken marknadsförde han senare i sina böcker och är numera Kubas nationaldrink.

Drinken har en stor trend att blandas på massor av olika sätt. Men huvudsaken är väl den att man använder orginalreceptet, med dess ingridienser. Hur man sedan tillagar den får bero på tycke och smak. Om man vill ha myntan i botten, längst upp eller längst hela glaset för exempel. Här nedan följer orginalvarianten:

Ingridienser 1 person:

1 Highbollglas

4 - 6 cl Havana Club Añejo 3 Años (Funkar annars med annan ljus rom)
2 cl Limejuice (ca en halv limefrukt)
2 tsk Strösocker (eller ett par msk sockerlag)
Cirka 6 -10 myntablad beroende på storleken

Iskuber

Sodavatten

Iskuber

Tillvägagångssätt:

tillsätt limejuicen, och socker i glaset. Rör sedan om tills sockret löser sig. Lägg därefter i myntan och mal försiktigt alltsammans med en muddler. Tillsätt romen, och därefter is nästan till toppen, avsluta därefter med en skvätt sodavatten och garnera med mynta.

En mycket god drink som får alla mina fempoängare!

Här nedan kommer en demonstration av en variation på drinken:

Här ser vi en drink som idag kanske är den allra populäraste, eller åtminstonde den mest vanliga. Den bygger på rellativt simpla ingridienser så som rom och cola. Romen kan vara både ljus eller mörk. Drinken spetsas sedan med lime och is och är väl det som gör att den skiljer sig från groggen.

Drinken är detsamma som en rom och cola, som den för vanlighetens skull benämns i folkmun. Förmodligen har det namnet kommits till senare. Men det genuina namnet är alltså Cuba Libre som bär på historien om kaptenen som beställer en rom med cola, is och lime på en bar i Old Havanna i Kuba under spansk-Amerikanska kriget vid sekelskiftet.

En grupp soldater uppmärksammar beställningen, blir intresserade över den nykomponerade drinken och den kommer sedan att fylla glasen precis efter att kriget upphörts och Kuba befriats. Man utbrister "Por Cuba Libre" i en skål, och drinken får sin födelse.

Ingridienser 1 person:

Highbollglas

6cl Rom

15cl Coca Cola

2 Limeklyftor

Iskuber till ett fullt glas

Tillvägagångssätt:

Fyll nätt och jämt ett highbollglas med iskuber, lägg på romen och colan. Pressa sedan ena limeklyftan i glaset och använd den andra som garnityr på glaskanten. Blanda sedan drinken med förslagsvis en drinkpinne.

Välj själv om du vill stoppa ned den pressade limeklyftan i glaset, och om du vill ha kvar drinkpinnen

Landskapens ursprung går tillbaka till forntiden då Sverige delades upp i dessa för att indela egna lagar, landsting och politiska enheter för de olika regionerna.

Numera saknas den politiska inblandningen av landskap sedan regeringsformen grundlades 1634. reformen inbar bland annat att indelningen av län påbörjades, och till dessa övergicks därmed alla politiska instanser.

I Sverige finns 25 landskap som alla utgör en del av ett län.

Länen i sin tur är komponenter i de tre landsdelarna, norrland, svealand och götaland.

Exempel på landskap är Ångermanland som tillsammans med medelpad, jämtland och Hälsingland tillhör västerrnorrlands län.

Ett landskap kan också ingå i flera olika län, Ångermanland exempelvis ingår i inte bara västernorrlands län, utan även Jämtlands län och västerbottens län. Det är enbart medelpad som i sin helhet ingår i Ångermanland.

Fredagen den 13:e sista timme firades med den nostalgiska filmen med samma namn. samt en drink av typen Cuba libre. En drink som för en till exotiska varma platser, öppna stränder, miami beach eller vad du än känner för. Passar ju självklart bra till en mörk dämpad kväll i skräckens tecken!   

Kvällen fortsatte sedan filmen ut och sträckte sig längre in på början av den nästkommande dagen.

Filmen var sedvanligt bra och drinken som är detsamma som en rom och cola i karaktär, färg och ton, var även den till sin belåtenhet, för både mig och mitt sällskap. Faktum är att endast historien och bakgrunden till de båda drinknamnen skiljer dem samman. Kombinationen alkoholhaltig dryck och film var må hända inte perfekt, men funkade mycket skapligt.

Eftersom mitt intresse för drinkar för nuläget är starkt och är något jag vill lära mig mer om och kunna bra, så lägger jag ju självklart upp information om den i en länk också!

I Sverige, Norge Danmark och Finland är definitionen på en tätort, en bebygelse vars invånare minst uppstiger en nivå på 200 personer och där avståndet mellan husen max får uppstiga en sträcka på 200 meter. Andelen fritidsfastigheter får inte heller utgöra mer än 50% i förhållande till restrerande fastigheter.

förklarande av tätortsindelning sker vart femte år i Sverige och utförs av statistiska centralbyron. En tätort ska tydligen kunna angränsa till flera kommuner, län och länder.

I Sverige beslutas namn på nya tätorter av lantmäteriverket i samråd med länsstyrelserna och andra myndigheter

Se även:

Ljungaverk är en liten tätort tillhörande Ånge kommun och ligger i lanskapet medelpad i västernorrlands län i Sverige med i nuläget 885 invånare fördelat på dem 283.05 hektaren. 

Ett landskap bort från mitt angränsande hemlandskap Ångermaland där Örnsköldsvik ligger under samma trygga läns-tak

Närmast angränsande tätort är lilla Fränsta, som då å andra sidan är lite större än "Ljunga" (Smeknamn för dem därikring beboende byborna) Närmast stad, en si så där 4.5 mil bort är Sundsvall.

Närmare är det till centralorten Ånge med sina 2.5 mil i distans.

Befolkningstätheten på denna plats har minskad ofantligt, visserligen uträknat på en otroligt massa år, närmare bestämt 1960 då det utmätte 1906 invånare därikring.

Förmodligen på grund av att man i och med ortens födelse byggde ut Hångstaforsarna i ljungan och startade ett kraftverk och tillika industrifabrik vid namn Ljungasalpeter för elektricitetproduktion i området, lett av KemaNobels föregångare, "Stockholms superfosfat fabrik AB" De började kort därpå utvinna karbid, kalkkväve, svavelsyra, ammoniumsulfat och ammoniumnitrat för konstgödselproduktion. Det byggdes fler fabriker efterhand.

Det gav möjligtvis arbetstillfällen så orten växte fram och befolkning tog vid. De flesta av ortens industrier är numera nedlagda, vilket kan vara en del av förklaringen.

Här omkring existerar kanske inte ett överflöd av sevärdheter. Men i närheten av Fränsta finns den 133 meter långa vikbron, vilket gör den till en av Sveriges längsta broar. I ljungaverk passerar även den vackra 399 km långa älven ljungan. 

Älven och kraftverksamheten är möjligen det som så stiligt satt färg på ortsanamnet

Tidszon:        CET (UTC +1)

Postnummer  84010

Riktnummer:  0691

Tätortskod     7552

Relaterade blogginlägg: